Psykisk hälsa handlar om hur vi mår, tänker och hanterar med- och motgångar. En god psykisk hälsa ger goda förutsättningar för ett bra liv och är en extra kraft när det känns tungt.
Den här artikeln vänder sig till dig som redan mår ganska bra, men som vill stärka både din egen och ditt barns psykiska hälsa ytterligare och bli bättre förberedda att möta livets tuffa stunder.
Vad menas med psykisk hälsa
Psykisk hälsa handlar om förmågan att klara vardagens krav, hantera känslor, motgångar och relationer. Det handlar också om självkänsla, att kunna knyta ann till andra, reglera sina känslor och att känna sig trygg i sig själv och sin omvärld.
För ett barn kan det innebära att våga prova nya saker, känna glädje, säga ifrån när något känns fel eller att kunna vara arg, ledsen eller rädd utan att känslorna blir alltför läskiga.
Psykisk hälsa betyder alltså inte att alltid må bra eller vara glad, utan att kunna uppleva och hantera hela känsloregistret med stöd från vuxenvärlden.
Barns psykiska hälsa går att stärka
Ju bättre vi mår desto bättre rustade är vi att möta vardagens utmaningar. En rapport från Folkhälsomyndigheten visar att barn som lär sig om psykisk hälsa och vad man kan göra för att må bra löper mindre risk för psykisk ohälsa. Det finns därför många goda skäl att arbeta hälsofrämjande och ge barn kunskap och verktyg för att leva ett gott liv.
Precis som vi kan träna kroppen kan vi också stärka vår förmåga att ta hand om oss själva och hantera livet. Du kan till exempel hjälpa ditt barn att öva på att känna igen och sätta ord på sina känslor, lösa problem, be om hjälp och förklara hur det mår. Det kan också handla om att skapa trygga rutiner, ge utrymme för vila och rörelse och uppmuntra relationer och aktiviteter som får barnet att må bra.
Att vi mår bra är viktigt nu och för framtiden.
Börja tidigt och skapa må bra-vanor för livet
Barns psykiska hälsa formas tidigt och påverkas av många olika saker i vardagen. Ju tidigare du börjar prata med ditt barn om känslor, mående och livets knepigheter, ju enklare brukar det vara. Under barnets tidiga år har du som förälder och vuxen ett unikt inflytande som senare kan vara svårare att nå.
Genom att tidigt skapa goda vanor för ett bra mående ger du ditt barn verktyg som kan följa med långt upp i vuxen ålder. Ju tidigare du börjar, desto större är chansen att vanorna blir en naturlig del av barnets vardag.
Så kan du som förälder stötta ditt barn
Barn möter hela tiden nya situationer och utmaningar. Det som kan verka litet eller enkelt för oss vuxna kan kännas stort eller svårt för ett barn. Därför är det viktigt att vi tar barns känslor och upplevelser på allvar. En känsla blir inte mindre viktig bara för att den upplevs av ett mindre barn. Att möta barnet med respekt och förståelse ger trygghet och visar att det finns stöd att få när det känns svårt.
Här är några bra saker som du kan göra och tänka på som vuxen.
Var närvarande och ge trygghet
Genom att finnas nära, visa intresse och vara tillgänglig ger du trygghet och visar att barnet är viktigt. Försök att förstå vad barnet tänker på just nu och vad som känns roligt, svårt eller bekymrar. Då blir det också lättare att ge rätt stöd.
Sätt ord på känslor och hur ni mår
Barn behöver tid och hjälp för att förstå vad de känner och hur de mår. Sätt ord på det du ser: ”Jag ser att du verkar ledsen” eller ”Det verkar som att du blev arg när det där hände.” När barnet får hjälp att sätta ord på sina känslor blir det lättare att förstå sig själv och berätta för andra hur det känns.
Våga prata om det som är jobbigt
Gör samtal om känslor till en naturlig del av vardagen och inte bara när något har hänt. Fråga hur barnet mår och prata även om det som känns jobbigt och pinsamt. Genom att visa att alla känslor får finnas och att svåra saker går att prata om hjälper du barnet att förstå att det inte behöver bära sina upplevelser ensam.
Lyssna utan att lösa
När barnet berättar om något jobbigt är det lätt att vilja ge råd eller snabba lösningar. Lyssna istället utan att avbryta, förklara bort eller lösa. Visa att du förstår och tar barnets på allvar. Bekräfta gärna det barnet berättar istället för att ställa nya frågor. När barnet känner sig förstått vill det ofta berätta mer.
Det handlar inte om att skydda barn från allt som är jobbigt, utan om att ge dem stöd och verktyg för att möta motgångar och utmaningar.
Tre viktiga områden
Tre områden som är särskilt viktiga och ger förutsättningar att må bra är rörelse, goda vanor och sociala sammanhang.
1. Rörelse gör att vi mår bättre
När vi rör oss frigörs endorfiner och dopamin i hjärnan, vilket fungerar som naturliga humörhöjdare. Fysisk aktivitet kan därför få oss att må bättre, ge mer energi och bidra till bättre sömn. Rörelse kan också göra det lättare att hantera jobbiga känslor och stärka tron på oss själva när vi märker att vi utvecklas eller klarar en utmaning. Dessutom kan rörelse tillsammans med andra skapa gemenskap och positiva relationer.
Folkhälsomyndighetens rapport om skolbarn och fysisk aktivitet visar ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande. Barn och unga som rör sig mer är i genomsnitt nöjdare och har mindre besvär med nedstämdhet, nervositet och sömnproblem.
Regelbunden rörelse ger mer energi och bidrar till ett starkare mentalt mående.
Barn ska röra sig en timme om dagen
Folkhälsomyndigheten rekommenderar att barn och unga mellan 6 och 17 år är fysiskt aktiva minst 60 minuter om dagen så att puls och andning ökar. Det behöver inte ske i ett svep och rörelsen kan delas upp under dagen.
Rörelse behöver inte heller vara organiserad idrott. Att gå, cykla, leka, dansa eller hoppa studsmatta räknas också. Det viktigaste är att hitta något som känns roligt och satsa därför på rörelseglädje framför prestation.
Fysisk aktivitet är inte en enkel lösning på psykisk ohälsa och kan inte ersätta stöd eller behandling när det behövs. Men som en del av vardagen kan rörelse vara en viktig skyddsfaktor.
2. Goda vanor som ger balans
Våra vardagsvanor påverkar både kropp och psykiskt mående. Sömn, mat, återhämtning, rörelse, skärmtid och rutiner hänger ihop och skapar tillsammans balans. Det handlar inte om att göra allt perfekt, utan om vanor som ger kropp och hjärna energi och kraft att möta vardagen. Forskning visar att sömn, fysisk aktivitet och återhämtning har stor betydelse för barns och ungas hälsa och välbefinnande.
Fasta rutiner
Rutiner ger trygghet och gör vardagen mer förutsägbar. Regelbundna tider för sömn, mat, skola, fritid och vila kan hjälpa barn att få en bättre balans mellan aktivitet och återhämtning. Rutinerna behöver inte vara strikta utan det viktiga är att de fungerar och är rimliga.
Sömn
Sömn är viktig för att kroppen och hjärnan ska återhämta sig. När vi sover kan vi lättare koncentrera oss, hantera känslor och stress och orka med vardagen. Sömnen påverkar också vårat humör. Regelbundna sovtider och lugna kvällsrutiner kan bidra till bättre sömn och mående.
Äta regelbundet
Mat ger kropp och hjärna den energi som behövs för att fungera under dagen. Att äta regelbundet och bra bidrar till jämnare energinivå och gör det lättare att orka med skola, fritid och vardagsaktiviteter. Det måste inte vara perfekta matvanor, utan det viktiga är en fungerande helhet.
Ta det lugnt
Barn och unga behöver också tid för att varva ner. Återhämtning kan vara att vila, lyssna på musik, läsa eller bara göra något lugnt. När det finns utrymme för pauser och avkoppling blir det lättare att hantera stress och få tillbaka energi.
Lagom skärmtid
Skärmar är en naturlig del av många barns liv och kan användas både för underhållning, gemenskap och lärande. Det är okej så länge skärmtiden inte tar för mycket plats på bekostnad av sömn, rörelse, relationer och andra aktiviteter. Hitta en lagom balans.
3. Sociala sammanhang
Att känna gemenskap och ha människor omkring sig är viktigt för den psykiska hälsan. Barn och unga behöver känna att de hör hemma, blir sedda och har någon att dela glädje och jobbigheter med. Forskning visar att känslan av tillhörighet har stor betydelse för välbefinnandet, medan ensamhet kan öka risken för psykisk ohälsa.
Det är inte viktigt att ha många vänner eller att alltid vara social, utan om att ha några trygga relationer där man kan vara sig själv. Gemenskap kan finnas hemma, i skolan, i föreningslivet eller tillsammans med andra som delar samma intresse. Att vara en del av ett sammanhang kan stärka självkänslan och ge stöd när livet känns svårt.
Sociala sammanhang kan också ge möjligheter till glädje, meningsfullhet och positiva upplevelser. Att ha någon att prata med, skratta eller bara vara tillsammans med kan göra stor skillnad för hur vi mår.
Fritidsaktiviteter är viktigt
Fritidsaktiviteter kan vara en viktig väg till gemenskap. Genom idrott, kultur, föreningar eller andra intressen får barn och unga möjlighet att träffa andra, bygga relationer och känna tillhörighet. Det viktiga är inte att prestera utan att det är något som känns roligt och meningsfullt.
Små steg gör stor skillnad
Nu har du fått många råd och tips på vägen. Låt det verkligen vara kunskap och inspiration, och inte en att göra-lista som ger prestationsångest. Ingen klarar allt och ingen är heller perfekt. Det är heller inte meningen.
Börja smått och i all sin enkelhet. Kanske kvällsmys i soffan, en promenad tillsammans eller prat vid middagsbordet. Små steg gör med tiden stor skillnad. 💜
Om du mår dåligt
Den här artikeln är skriven för dig som redan har det ganska bra, men som vill stärka sin psykiska hälsa ytterligare och stå bättre rustad för motgångar.
Om du eller ditt barn mår psykiskt dåligt och det inte går över av sig själv är det viktigt att söka hjälp. Ett första steg kan vara att prata med elevhälsan på skolan eller att vända sig till en vårdcentral, ungdomsmottagning eller en mottagning för Ungas psykiska hälsa (UPH).